|
2006-12-16
Freddy Cat Walk - ett förföriskt bete
Just nu håller jag och fiskeguiden Mikael Puhakka på och testfiskar ett nytt bete som kommer på den svenska marknaden till våren, Freddy Cat Walk 170, sjunkande, 48 g, 17 cm. Det är Splash International som tagit hem betet från det franska företaget Illex.
Freddyn simmar strax under ytan om du börjar ta hem den direkt, men går även att låta sjunka ner till 1-2 meters djup. Betet har en mycket fin gång i vattnet när man smårycker hem den, där framkroppen viker av först för att i nästa sekund följas av bakkroppen. Det är bara att veva in så slingrar den sig fint, men den kommer mest till sin rätt om man smårycker fram betet lite. Då visar den även sidan en del vilket är ett plus. Däremot går det inte att ta hem den för fort, för då snurrar den runt. Men det ska ju aldrig vara aktuellt egentligen.
Jerkar man hem betet lite snabbare så stiger den till ytan för att sedan bryta densamma och göra ett litet hopp, slutar man jerka så dyker den med framkroppen lite före. Kanon! Tyvärr måste vi säga att vi upplevt betet en aningen för liten. Längden är okej, men den kunde ha varit lite tjockare i kroppen och även tyngre. Krokstorleken gillar vi inte heller, speciellt bakkroken är på tok för liten om en +10-kilosgädda hugger. Faktum är att vi haft många kontakter med gädda, men många fastnar dåligt vid mothugget, eller släpper halvvägs.
Betet är ganska vindkänsligt beroende på att den är delad och har en gummistjärt på bakkroppen som fångar upp vind. Det blåser ju ofta ute i skärgården, ganska rejält ibland. I den hårda vinden blir kastlängden lidande och risken för backslag ökar markant om man kastar i motvind. Vi kör med tungt gäddspinn och jerkfiske när vi är ute och denna vobbler väger då lite för lätt. Varför vi kör med rätt kraftig utrustning är för att kunna utföra catch & release på ett snabbt sätt, utan att trötta ut gäddan för mycket.
Något som känns spännande är att man kan fiska den mycket långsamt. Kan vara intressant på köldstela gäddor i dem grunda vårvikarna. Det behövs inte speciellt snabb hemtagning förrän betet slingrar sig fram förföriskt. Sedan räcker det med små, små ryck för att den ska skära ut åt sidan och sprattla till som en skadad betesfisk. En annan spännande test vore att fiska med den silverfärgade Freddyn bland strömmingsgäddorna. Att låta betet sjunka ner och sprattla till som en skadad strömming i kanten av strömmingsstimmet borde vara hett.
Summa summarum har vi fått förmånen att fiska med ett mycket fint bete som har stor potential. Alla som sett betet "in action" har blivit hänförda över den fina gången. Dock känns den för liten och vindkänslig till det tunga gäddspinn vi sysslar med ute i skärgården, samtidigt som krokarna är på tok för små, speciellt den bakre kroken. Den skulle vi i så fall byta ut vid fortsatt fiske. Du kan fiska betet med både jerk- som spinn- eller haspelutrustning. Fiskar man i skyddade insjöar eller inomskärs utan stark vind, med lite lättare fiskeutrustning kan vi verkligen rekommendera detta mycket förföriska bete.
Nu har dock Mikael Tono på Splash International "lovat" att det är på gång en större variant av Freddyn (om det här betet slår) och då börjar det bli riktigt, riktigt intressant för vår del...
Felix Rimfrost
2006-11-27
Första styrelsemötet
För första gången i mitt liv har jag åtagit mig ett styrelseuppdrag, nämligen i Svenska gäddklubben. Vi samlades i Eskilstuna på lördagen och hade ett givande möte i ca tre timmar innan det var dags för en middag på den lokala kinarestaurangen. Styrelsemöten brukar alltid avslutas med gemensamt fiske, så även denna gång.
Vår lokale fiskeguide under söndagen var KG. Han bistod med två båtar, en fet amerikanare som vi övriga styrelseledamöter dreglade över, och en liten plåtbåt. Alla ville ju åka med i fetbåten, men tyvärr fick lotten avgöra att två personer fick ta lillbåten. Jag och Jens fick nitlott och fick puttra ut med plåtbåten, medan övriga ledamöter bekvämt kunde sätta sig tillrätta i fåtöljer och gå omkring på en heltäckningsmatta. Fy fan vad livet är orättvist ibland...
Detta gav dock tändvätska åt mig och Jens som kämpade som djur för att bräcka High-tech båten i antal fångade gäddor. Trots en trög fiskedag kunde lillbåten stoltsera med tio gäddor medan USA-gänget fick nöja sig med sex (trots att dem var en man mer). Dagens gäddkung blev jag själv med hela sju gäddor upp. KG muttrade i bakgrunden och förstod inte hur detta kunde gå till.
Som ni förstår var vi alla väldigt nöjda med helgen och ser fram emot att jobba vidare för klubbens bästa. Nästa styrelsemöte är preliminärbokat i mars. Vi längtar redan...
Felix Rimfrost
2006-11-10
Dem sälla fiskemarkerna
I onsdags var jag på väg till jobbet. Kanske tänkte jag för mycket på fiske, för helt plötsligt tappade jag kontrollen över bilen i blixthalkan. Jag sladdade av vägen och voltade kraftigt i diket. Hade änglavakt och fick inte en skråma. Bilbältet gjorde sitt jobb och när allt blev tyst och stilla, hängde jag upp och ner i bilbältet. Det var bara att knäppa upp och ramla ner på taket. Bildörren på ena sidan hade klarat sig hyfsat, så den var bara att öppna och kravla sig ut. Sedan stod jag där och begrundade mitt öde. Otroligt...
Det är en surrealistisk känsla när allt släpper och man är helt i bilens våld. Det går inte att förstå om man inte upplevt det, och knappt ens då. När allt snurrar är man så avstängd att man inte vet exakt vad som händer runt omkring en. Man bara håller hårt i ratten och väntar på domen, invalidisering eller död. I mitt fall var jag ännu inte kallad och fick som sagt inte en skråma, tack och lov...
Så än får dem sälla fiskemarkerna vänta på mig. Jag har fortfarande en och annan storfisk att fånga i det här livet...
Felix Rimfrost
2006-11-09
Det är dem små detaljerna som gör det
Något som jag ständigt förundras över är hur fiskepolaren alltid får störst fisk. Vi fiskar med samma utrustning, med samma bete, med samma färg, utanför samma vass eller grynna, men ändå väljer de stora madamerna att stiga på hans bete. Varför är det på detta viset? Varför kan inte jag ha tur som han? För det är väl tur det handlar om?
Nej, så enkelt är det inte. Efter flera år av fiske i samma vatten och samma båt är det bara att kapitulera. Fiskepolaren får alltid mest grova gäddor. Min analys är att det är dem små, små detaljerna som gör det. Han kanske vevar in betet i en omärkbart annan hastighet. Han kanske sprattlar till betet på ett lite annorlunda sätt. Vevstoppen är kanske tiondelen längre, eller kortare när gäddan kräver det. Kanske är han 10 procent mer koncentrerad än vad jag är. Kanske vet han hela tiden vilken vassöppning han ska kasta i, först av oss andra.
Ja, så måste det vara. Det är dem små, små detaljerna som gör det. Som avgör om gäddan ska attraheras till hugg, eller bara slött, ointresserat titta på när betet simmar förbi. Om jag fiskar i 10 år till, kanske jag också kommer på vilka små detaljer det är. Det är i alla fall min förhoppning...
Felix Rimfrost
2006-10-25
Råneälven flödar
Man kunde tro att turisterna lockas till Råneälven för ädelfiskens skull. Det stämmer till viss del, men den stora grejen för européerna är fisket efter abborre och gädda. Inte så konstigt förresten, när gäddorna som simmar omkring i Råneälven är av megaformat. Där kan du flugfiska gädda i 10-kilosklassen. Då blir det drag i den starka strömmen.
Annars är Råneälv mest känd för fiskeprofilen Gunnar Westrins kamp mot Vattenfall, och dess planer på en utbyggnad av älven. Efter en hård kamp i över tio år mot vattenkraftsjätten vann utbyggnadsmotståndarna och idag satsas det för fullt på fisketurismen istället. Det är härligt med människor som engagerar sig. Ibland vinner David mot Goliat...
Felix Rimfrost
2006-10-24
Kvicksilver, detta förbannade kvicksilver!
Nu anser sig Livsmedelsverket tvunget att undersöka hur mycket kvicksilver gäddan har i sig igen. Under 2007 ska en stor undersökning göras p.g.a. att vissa av Naturvårdsverkets undersökningar tyder på halter som överstiger de gränsvärden som EU satt upp.
Fan, jag som trodde kvicksilverhalterna hade minskat från tidigare höga nivåer. Jag trodde faran var över vad gäller gäddan. Jag som till och med sanerat min egen käft från kvicksilver. Nej då, jag blir aldrig av med skiten. Snart är faran större att sjunka i kvicksilver och inte kvicksand...
Felix Rimfrost
2006-10-20
Första höstturen
Äntligen kom jag ut på en hösttur i skärgården. Tillsammans med Jeppan och fiskeguiden Peter Törnqvist tog vi en heldag efter storgädda i torsdags. Förutsättningarna kunde inte vara bättre med 11-12 grader i luften och lika många grader i vattnet. 2006 har varit ett jobbigt år för mig med en skillsmässa i kölvattnet. Inget kunde därför vara bättre än en fisketur för att skingra tankarna och istället fokusera på jakten, kampen, spänningen och glädjen över en landad fisk.
Hade vi haft lite mera vind hade förutsättningarna varit optimala. Som tur var hade vi en rejält mulen höstdag och en viss grumlighet i vissa vikar. Gäddorna var relativt tröga och högg dåligt. Av ca 30 kontakter fick vi bara upp 15 gäddor. Men desto roligare var att Jeppan kunde kroka två rejäla exemplar på 10 resp 7 kg. Peter missade en potentiell 10:a precis intill båten och jag själv missade en potentiell 6-8:a på en ytligt fiskad jerkbait.
Peter kunde i alla fall stoltsera med titeln "Braxenkungen". I en grumlig vik stod braxarna sida vid sida i långa led. Man kunde hela tiden känna små ryck i grejorna när betet studsade på braxenryggarna. Peter lyckades kroka 3-4 braxar och faktum var att en av braxarna hade betet i munnen. Även en braxen kan med andra ord vara sugen på småfisk ibland...
Felix Rimfrost
2005-05-18
Bonusgös
Äntligen kunde första spinnfisket med järngänget bli av. Vi letade oss ut i skärgården på jakt efter nylekt gädda. Det skulle visa sig lättare sagt än gjort. Den här våren har varit kallare än beräknat och antagligen har inte alla gäddor lekt ännu. Som vanligt hände något jag inte räknat med och en fin bonusgös gav mig nytt personbästa...
Mina fiskekamrater Jeppan från Fina Fisken och Tobbe gjorde mig sällskap ut på det härliga skärgårdsvattnet. Väderleksrapporterna hade lovat ett relativt soligt väder med hyfsad vind. Soligt väder är något vi egentligen inte vill ha under vår gäddjakt. Gäddan blir mer svårflörtad då. Men eftersom vattnet var ganska grumligt och vinden blåste upp vågor, kändes det ganska okej ändå. Här skulle nog en gädda kunna dras upp i alla fall.
Redan i första kastet lyckades Tobbe kroka på en liten gädda som snabbt fick simma tillbaka ner i djupet igen. Djupet och djupet förresten, vi fiskade ofta i ganska långgrunda lokaler och vattentemperaturen höll sig runt 10 grader i ytan. Tyvärr visade sig den goda starten inte alls hålla i sig. Vi fick slita hund för att över huvud taget få upp några snipor i båten. Totalt fick vi väl ett par gäddor var denna korta fiskedag.
Något roligt hände emellertid efter en tids fiske. Jag hade satt på en gäddfärgad Buster Jerk och hade precis fått in betet intill båten när jag fick ett hårt hugg.
- Äntligen en gädda, ropade jag exalterat. Men där hade jag allt fel för när fisken kom upp i ytan visade det sig vara en fin gös. Jag har i princip inte fiskat efter gös över huvud taget i min sportfiskarkarriär, och mitt personbästa är på blygsamma 3,7 kg. Detta skulle slås denna dag med tre hekto. Prick 4 kg vägde den och givetvis fick den friheten åter efter vägning och fotografering.
Klicka på videolänken nedan för att se gösen få friheten åter.
Bonusgös
Tyvärr missade Tobbe något stort denna soliga fiskedag. Vi driftade sakta in i en vassvik och halvvägs in högg det till i Tobbes utrustning. - Nu är det något stort på kroken ropade Tobbe.
Efter en stund släppte dock fisken för att i nästa sekund fastna igen. När fisken kom upp till ytan, efter några kraftfulla rusningar, såg vi att gäddan tyvärr var krokad i sidan av magen. Vår teori är att det nog var samma gädda som först högg på vobblern för att sedan släppa. Gäddan gav dock inte upp utan kastade sig mot vobblern och missade varefter den blev felkrokad.
Efter en stunds kamp släppte vobblern och kom farande mot båten som en projektil och gäddan kunde fly fältet. Jeppan och Tobbe som såg gäddan i ytan bedömde den väga mellan 8-10 kg. Det är ju alltid lite vanskligt att göra en korrekt bedömning av att bara se en gädda välva till i ytan, men där någonstans låg den. Synd för Tobbe som gärna hade sett en rätt krokad 10-klubbare i båten...
Klicka på videolänken nedan för att se felkrokningen.
Felkrokad gädda
Strömmingen börjar snart gå till i större mängder och nästa projekt hoppas vi blir gäddmete med livliga, smakfulla strömmingar som agn. Efter leken har gäddan mycket svårt att motstå en strömming till middag och de lite större exemplaren betar av stimmen med god aptit. Då ska vi vara där...
Felix Rimfrost
|